Igår hade jag möte på jobbet sent. Sen hann jag laga mat på 15 min som Sven slängde i sig innan sitt möte med jaktlaget
Han hem strax före 23.00. Sängen direkt för oss båda. Så är det just nu, mycket jobb och den pyttelilla tid man har (ca. 2 timmar/dag) vill man ägna åt barnen och maken, som i och för sig får tid efter 20.00 när barnen sover men då ska man gärna hinna träna och eventuellt jobba lite också.
Jag kom på under all min ensamma tid att jag känner mig jätte jätte ensam just nu. Alla mina vänner bor antingen i Stockholm eller har små barn och ingen möjlighet att åka ifrån för att deras män är borta på jobb eller annat. Dessutom har vi alla barn som ska sova en viss tid så kvällsfika å lite småsurr blir inte långvarigt.
Till slut längtade jag så mycket efter Malin, Linda, Helena, Elin och fler att jag grät lite. Som tur var kom Sven hem och höll om mig tills det kändes lite bättre.
Tyvärr kände han sig nog inte så glad eftersom han tycker att han är min vän och make men ibland behöver man mer. Jag älskar honom mer än jag visste man kunde men jag saknar ändå tid med vännerna.
Du jobbar för mycket. Och på helgerna har ni alltid tusen saker att göra. Du är helt enkelt utarbetad och sönderstressad tror jag.
SvaraRaderaDu MÅSTE TA dig tid för dig själv en stund varje dag. Hur mycket det än är omkring dig. En halvtimma att bara koppla av och INTE tänka på någon annan än dig själv.
Gör som mamma säger nu!
Älskar dig hjärtegryn!