Imorgon är det 5 år sedan min käre maken bjöd upp mig på dans för första gången. Det är 5 år sedan han första gången strök mitt hår från ansiktet och kysste mig mjukt och log förnöjt efteråt. Det är 5 år sedan han viskade att det aldrig pirrat så mycket i magen när någon ler mot honom och det viskar han fortfarande då och då i mitt öra.
Jag har funderat på hur man visar hur mycket man uppskattar och älskar honom och hur tacksam man är över tiden vi haft tillsammans och hur gärna man fortsätter leva sida vi sida. Nu kom jag på den perfekta alldeles lagoma presenten som inte är för överpretentiös men ändå visar att jag kommer ihåg vår dag och lyssnar på hans intressen när han berättar saker för mig.
